This essay examines two communist parties in Sweden; The Communist Party (Kommunistiska partiet [KP]) and Sweden's Communist party (Sveriges kommunistiska parti [SKP]). Furthermore, this essay is a comparative study where the two parties' political agendas are compared. The method with which the study was conducted is a quantitative content analysis, where the frequencies of usage pertaining to certain words and expressions have been measured. The Communist Manifesto by Karl Marx has also been compared to these two parties' political agendas concerning words and expressions. This was done in order to determine which of the examined parties stands closer to the aforementioned original document from an ideological perspective.

Studien undersöker huruvida Marx och Engels, i det Kommunistiska manifestet, beskriver en folkrörelse utifrån moderna samhällsvetenskapliga kriterier. Vidare undersöks om samma manifest ser idrotten - en del av folkrörelsen - som en ingrediens för att förverkliga Marx och Engels idé om det kommunistiska samhället. Resultatet visar på att det som skrivs av författarna är lika med en modern folkrörelse, men också att idrotten inte ses som viktig för att förverkliga idéerna..

Vi har ställt oss frågorna: På vilket sätt framställs Sverigedemokraterna som parti och deras politik i Sveriges sex största dagstidningar under perioden 17-22 september? Vilka bevakningsstrategier syns i texterna? Är bevakningen av Sverigedemokraterna saklig?.

Moderaterna är ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra år och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli väldigt uppmärksammat och debatterat i och med de förändringar som det medförde.Denna studie utreder dels vad förändringen till nya moderaterna innebar för partiet samt för väljarna, men även hur den påverkar svensk politik i ett större perspektiv.Uppsatsen diskuterar även hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.Studien är diskursanalytisk och utgår från nya moderaternas språk och hur det strategiskt används för att skapa nya diskurser och förändra redan existerande sådana.Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sättet de väljer att presentera sig själva på..

SammanfattningSverigedemokraterna (SD) är ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gångnavalåret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvällspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, där vi utgått från att allt i våromgivning är socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av ärkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjälpt oss att uppnå vårt syfte.

Läroboken har en viktig roll i undervisningen, så pass att den på många sätt styr undervisningen. Historia formar på många sätt även vårat historiemedvetande. Med utgångspunkt från detta och diverse undersökningar som påvisar att ungdomen i Sverige har dålig kunskap om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten så försöker detta arbete ge förklaringar till den dåliga kunskap genom kvalitativ text och bildanalys av läroböcker. En avgränsning har även använts där gymnasiet och grundskolan över en tidsperiod som sträcker sig från 1960-talet fram till nutid. En avgränsning har även gjorts där sovjetunionen tjänar som representant för kommunistiska regimers brott, då denna är den första regimen i och med revolutionen 1917 samt ligger i vårt närområde.

Tidigare amerikanska studier har visat att identifiering med ett politisk parti är viktigare för individen än de åsikter som partiet uttalar. Individen håller med representanter från sitt parti, oavsett om åsikten som uttalas inte är förenlig med partiets politik. I föreliggande studie testas dessa resultat i en svensk kontext (N = 89). Resultatet visade att deltagarnas åsikter gick i linje med deras politiska tillhörighet, och de påverkades inte av vilken åsikt deras parti uttalade. Studien kunde också visa att vänstersympatisörer ansåg att de baserar sin åsikt på en generell ståndpunkt, medan högersympatisörer ansåg att de baserade sin åsikt på specifika argument.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena..

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Denna uppsats behandlar konstruktionen av Vänsterideologi i den svenska partipolitiken under 2001-2013. Uppsatsen förhåller även sitt material och sina fynd till teoretiseringar om Ideologiernas Död och Vänsterns Pånyttfödelse. Det är främst Socialdemokraterna (S) Vänsterpartiet (V) och Kommunistiska Partiet (KP) som undersöks i denna studie. Detta görs med idé- och diskursanalys på partiprogram, valmanifest och TV-sända debatter. Konstruktionen av Vänsterideologi ställs sedan i förhållande till teorin om Ideologiernas Död kontra teorin om Vänsterns Pånyttfödelse..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande..

The aim of this Master?s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent.Pierre Bourdieu?s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent.

Syftet med uppsatsen är att se om den kommunistiska regimen i Kina satsade på att försöka förändra landet och förbättra folkets livssituation genom investeringar i teknik för att därigenom uppnå en ekonomisk utveckling. För att få reda på detta har vi genomfört en litteraturstudie. När det kommunistiska partiet kom till makten i Kina år 1949 började det genomföra ett antal reformer i syfte att få näringslivet på fötter igen. Med Sovjet som förebild kom kommunisterna att satsa hårt på industri och jordbruk. Kollektivisering av jordbruket och stora satsningar inom industrin resulterade i att landets produktion ökade.

?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den självbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att präglas av. Bristen på insikt känns påtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjänsteman inom Pärnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan måste sättas i relation till de omständigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt präglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förändrade efterfrågemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhållanden kan verka självklara för ett västeuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land där marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de här förutsättningarna något nytt.

Berättelsen om mediernas hantering av världens första feministiska parti..